---**Festival Stage, Sweden Rock Festival**Till en början var det rätt packat, men publiken tunnades ut allt eftersom.

Under de 95 minuterna var det utan tvekan 'Separate Ways (Worlds Apart)' som stack ut, där bandet verkligen petade i en högre växel.

Neal Schons gitarrsolo var orimligt långt.

Varför gjorde de inget större spektakel av 50-årsjubileet? Det är ju värt att fira.

**NORJE, 2009**Jag stod på exakt samma scen.

Jag var på plats och minns att jag imponerades av hur väl Arnel Pineda, som två år tidigare hade rekryterats till bandet via YouTube, fyllde de stora skorna.

Pineda, klädd i vita byxor och en knallblå väst, såg ut som om han var redo för en efterfest med Stig-Helmer och Ole.

Han är född att sjunga blödiga rockballader om häftig kärlek, berusande beröring och sena nätter i storstan.

Till att börja med verkade sångaren ha problem med sin medhörning, vilket gjorde att hans röst svajade som en ostadig hängbro.

Bandet, vars uppställning har förändrats flera gånger sedan senaste Sweden Rock-besöket, gick också på någon slags sparlåga som omedelbart släckte den glödande gnistan som de och hans kompanjoner tidigare tände från Rock Stage.

Den enda kedjereaktionen som 'Chain Reaction' utlöste var att ett kompisgäng efter det andra flydde fältet.

Inte riktigt i drivor, men ansenliga mängder festivalbesökare lämnade spelningen allt eftersom.

**Gitarrsolot**Neal Schons gitarrsolo var orimligt långt och fick många att tappa tålamodet.

Till och med jag hade blivit uttråkad.

Schons själv, bandets enda kvarvarande originalmedlem, såg däremot ut att njuta.

Pineda gjorde flera halvhjärtade försök att vinna tillbaka festivalpublikens gunst efter den kollektiva dippen – och misslyckades för det mesta.

'Separate Ways (Worlds Apart)', då bandet petade i en högre växel, fungerade som en defibrillator och väckte samtliga inblandade till liv.

Så även 'Anyway You Want It', vars refräng förstås är som skräddarsydd för rungande allsång.

**Pandemin**På flera sjukhus i New York, som drabbades hårt i början av pandemin, spelades 'Don’t Stop Believin’' för tillfrisknande covid-patienter när de skrevs ut.

Journeys i särklass största hitlåt blev en hoppfull hymn som höll humöret uppe.

Låten har en liknande effekt ikväll.

Men då är det för sent att rädda spelningen.

Det fina samspelet mellan publiken och bandet är bara ett litet plåster på ett stort blödande sår.

**Låtlista:**1.

Only the Young2.

Stone in Love3.

Lights4.

Send Her My Love5.

Who’s Crying Now6.

Chain Reaction7.

Lovin’, Touchin’, Squeezin’8.

Open Arms9.

Faithfully10.

Escape11.

Wheel in the Sky12.

Separate Ways (Worlds Apart)13.

Be Good to Yourself14.

Anyway You Want It15.

Don’t Stop Believin’---Hitta populära gruppresor till spännande destinationer hos Rolfs Flyg & Buss – många med sista minuten-priser!