du har möjlighet att publicera en artikel relaterad till temat för denna sida, och / eller till denna region:
Ryssland - Kamtjatka -En informations- och kampanjplattform.
Länkar innehållet till din webbplats gratis.
Städer av Kamtjatka:
Kamtjatka
Kamtjatka-Sibirisk knölsvärta
et al. Sibirisk knölsvärta häckar i Sibirien från Jenisej österut till Kamtjatka och söderut till Mongoliet, lokalt även i nordöstra Kazakstan. Det finns
Kamtjatka-Tibetpipare
ett av en obestämd tibet- eller kamtjatkapipare. De flesta fynd av både kamtjatka- och tibetpipare har gjorts från mitten av juni till mitten av augusti
Kamtjatka-Arvid Adolf Etholén
att under Vasilij Golovnin delta i en världsomsegling med örlogsslupen Kamtjatka. I Novo-Archangelsk fick han dock tjänstledigt för att övergå i rysk-amerikanska
Kamtjatka-Arktisk sisel
Sibirien i två skilda populationer, den ena vid Lenafloden och den andra på Kamtjatka och i regionen norr om halvön. Utbredningsområdet i Nordamerika sträcker
Kamtjatka-Kamtjatka
Kamtjatka (på ryska: Камчатка) är en halvö i nordöstra Asien mellan Ochotska havet och Berings hav. Kamtjatka tillhör Ryssland och administreras som Kamtjatka
Kamtjatka-Kamtjatka oblast
Kamtjatka oblast (ryska: Камча́тская о́бласть) var ett oblast på Kamtjatkahalvön i östligaste Ryssland. Det egentliga oblastet utgjordes av Kamtjatkahalvöns
Kamtjatka-Kamtjatka kraj
Kamtjatka kraj (ryska: Камча́тский край, Kamtjatskij kraj) är ett kraj omfattande främst Kamtjatkahalvön i östra Ryssland. Det bildades den 1 juli 2007
Kamtjatka-Kamtjatka (flod)
Kamtjatka (ryska: Камча́тка) är en flod på Kamtjatkahalvön i östra Ryssland. Den är 758 kilometer lång och rinner österut ut i Stilla havet. Floden har
Kamtjatka-Kamtjatka (olika betydelser)
ut på halvöns östsida Kamtjatka kraj– nuvarande administrativt område Kamtjatka oblast– äldre administrativt område Kamtjatkas vulkaner– på Unescos lista
Kamtjatka-Halvö
Arabiska halvön Främre Indien Bortre Indien (med Malackahalvön) Koreahalvön Kamtjatka Tjuktjerhalvön Tajmyrhalvön Afrikas horn Arnhem Land Kap Yorkhalvön Sewardhalvön
Kamtjatka-Regnbåge (fisk)
komma från mykizha som var namnet på fisken hos lokalbefolkningen på Kamtjatka. Länge placerades arten inom släkten Salmo antingen med något av namnen
Kamtjatka-Kråkbär
finns i norra Japan, Sachalin och öarna norrut fram till sydspetsen av Kamtjatka samt i Sydkorea. Empetrum nigrum ssp japonicum med ett omoget bär Kråkbär
Kamtjatka-Rödingar
Ribnikova & Katugin, 1993) – Ryssland; Kamtjatka. Salvelinus kronocius (Viktorovsky, 1978) – Ryssland; Kamtjatka. Salvelinus kuznetzovi (Taranetz, 1933)
Kamtjatka-Petropavlovsk-Kamtjatskij
Petropavlovsk-Kamtjatskij är administrativt centrum och största stad i Kamtjatka kraj på Kamtjatkahalvön i östra Ryssland. Staden har cirka 180 000 invånare
Kamtjatka-Domherre
en stor och kraftig fink som förekommer i Europa och Asien, inklusive Kamtjatka och Japan. Den lever främst i barrskog från lågland till bergsskogar,
Kamtjatka-Kurilerna
Formationen liknar kvarstående pålar till en brygga, som en gång förenat Kamtjatka med Hokkaido. De flesta "pålarna" består av lavaformationer (andesit och
Kamtjatka-Kamtjatkas vulkaner
Kamtjatkas vulkaner är en stor grupp vulkaner på den ryska halvön Kamtjatka. ^ ”Stort vulkanutbrott i östra Ryssland – byar begravda i aska”. DN.SE. 11
Kamtjatka-Nordisk stormhatt
hos inuiter/inuk i Alaska (bland annat av aleuter), östra Sibirien och Kamtjatka. Inom medicinen började man på 1700-talet i Europa nyttja den i mycket
Kamtjatka-Rödbandad geting
österut sträcker sig utbredningsområdet via Turkiet och Ryssland till Kamtjatka, Japan, Kina, Taiwan, Uzbekistan och Nepal. I Nordamerika finns den i
Kamtjatka-Gädda
Ryssland och vidare genom norra och mellersta Asien till Berings sund och Kamtjatka. Den förekommer även på Irland och brittiska öarna, utom i norra Skottland
Kamtjatka-Ainu
turism. Det finns också mindre grupper av ainu i Ryssland - på Sachalin, Kamtjatka och Kurilerna. De talar dock inte längre språket ainu. Traditionell ainuklädsel
Kamtjatka-Bergfink
utbredning och häckar över hela tajgaområdet, från Norge i väster till Kamtjatka i öster. Dess huvudsakliga övervintringsområde ligger i Väst- och Mellaneuropa
Kamtjatka-Jättehavsörn
vingtäckare. Det sista som vitnar är pannan. Jättehavsörn häckar vid kusten av Kamtjatka, utmed kusterna runt Ochotska havet, på ön Sachalin och en bit in i inlandet
Kamtjatka-Ryssland
sträcker sig över elva tidszoner, från Kaliningrad som använder UTC+2 till Kamtjatka och Kurilerna som använder UTC+12. Sedan 2011 använder sig Ryssland av
Kamtjatka-Vitus Bering
till ledare för den första Kamtjatkaexpeditionen, en expedition från Kamtjatka för att utforska huruvida Asien och Amerika var förenade med varandra
Kamtjatka-Gejser
gejsrar även i Yellowstone nationalpark i USA, på Nya Zeelands nordö, på Kamtjatka samt i Chile. Enstaka gejsrar finns även på andra håll. Närmare hälften
Kamtjatka-Jurta
i Sibirien, i synnerhet tunguser och jakuter, samt även förekommer på Kamtjatka, i Mongoliet och i Turkestan. En jurta är oftast kägelformig, med resning
Kamtjatka-Henrik Ekman
Bokförlag. Libris 12134961. ISBN 978-91-534-3683-6 2013 – Sten Bergman: Kamtjatka, Kurilerna, Korea och Nya Guinea. Karlstad: Votum. 2013. Libris 14010325
Kamtjatka-Träsksångare
gräsfåglar (Locutellidae). Den häckar från nordvästra Ryssland österut till Kamtjatka och Japan. Vintertid flyttar den till södra och sydöstra Asien, från Indien till
Kamtjatka-Siberian husky
efter hundar. Alla som köptes upp kom inte från Tjuktjerhalvön utan även Kamtjatka. En av de mest framgångsrika slädhundförarna var norsk-amerikanen Leonhard
Kamtjatka-Järv
norra Skandinavien till Sibirien. G. g. albus (Kerr, 1702) – förekommer i Kamtjatka. G. g. katschemakensis (Matschie, 1918) – förekommer i Alaska. G. g. luscus
Kamtjatka-Sten Bergman
Bergman var mest känd för sina expeditioner i Asien, bland annat till Kamtjatka 1920-23 tillsammans med sin fru Dagny Bergman, Eric Hultén, Elsie Hultén
Kamtjatka-Kungsörn
– Koreahalvön och Japan A. c. kamtschatica – Sibirien och Altaj till Kamtjatka A. c. canadensis – Alaska till västra centrala Mexiko och kustområden
Kamtjatka-Vitryggig hackspett
förekommer transpalearktiskt i Europa och Asien, från Norge i väster till Kamtjatka i öst. Vitryggig hackspett är något större än större hackspett (Dendrocopos
Kamtjatka-Havsutter
av Stilla havet. Utbredningsområdet sträcker sig från norra Japan över Kamtjatka och Aleuterna, vidare över Kanadas och USA:s västra kustlinjer till halvön
Kamtjatka-Ladusvala
häckar i centrala Sibirien söderut till norra Mongoliet, Manchuriet och Kamtjatka, och övervintrar från östra Bengalen österut till Thailand och Malaysia
Kamtjatka-Spillkråka
ungfåglarna drar söderut. Den förekommer från nordvästra Spanien i väster till Kamtjatka och Kurillerna i öster. Spillkråkan delas upp i två underarter: Dryocopus
Kamtjatka-Fiskmås
häckar Från floden Lena och längre österut, norr om Ochotska havet, och på Kamtjatka till Berings hav. Den övervintrar i Sydostasien. Tidigare behandlades
Kamtjatka-Storlom
floden Lena och Transbajkal och vidare österut till Tjuktjerhalvön och Kamtjatka och allra nordligaste Sachalin. Den övervintrar utmed nordvästra Stillahavskusten
Kamtjatka-Ren
t. phylarchus - förekommer från Manchuriet över östra Sibirien till Kamtjatka och Sachalin. R. t. platyrhynchus (Vrolik, 1829) – förekommer på Svalbard
Kamtjatka-Älgar
arterna bland annat i Mongoliet och Manchuriet. De saknas däremot på Kamtjatka, Sachalin och Kurilerna. Allmänt utgör Stilla havet utbredningsområdets
Kamtjatka-Sparvhök
nisosimilis (Tickell, 1833) – häckar i centrala och östra Sibirien österut till Kamtjatka och Japan, och söderut till norra Kina; hela populationen flyttar och
Kamtjatka-Skata
och Altaj Pica pica camtschatica – Ochotska havets norra strand till Kamtjatka För hela släktet skator (Pica) fylogenetiska släktskap: se fylogenetiskt
Kamtjatka-Svartklubbad dödgrävare
halvön, samt mera glest österut till Sibirien samt isolerade förekomster i Kamtjatka och Japan. I Nordamerika finns den i Alaska, transkontinentalt i Kanada
Kamtjatka-Grönsnabbvinge
mindre Asien, Sibirien, Mongoliet, delar av Pakistan, Amurområdet och Kamtjatka. I Norden är den allmän i Danmark, Sverige och Finland och finns lokalt
Kamtjatka-Ochotska havet
Ochotska havet är en del av Stilla havet som ligger mellan Kamtjatka, Kurilerna, Hokkaido och Sibirien. Dess yta är cirka 1,53 miljoner km² och dess största
Kamtjatka-Berings hav
med namnet Beringia. Dessutom fanns i södra delen en landbrygga från Kamtjatka till Alaska längs dagens kedja av öar. Den senare var däremot inte helt
Kamtjatka-Skogslämmel
i norra Asien. Utbredningsområdet sträcker sig från Norge i väst till Kamtjatka i öst. Den förekommer i större delen av Finland utom väst- och sydkusten
Kamtjatka-Lista över länders tidszoner
om delstaterna och länen för att se dess tidszoner. Zonerna Samara och Kamtjatka var 2010-2014 slopade och tiden väster om resp. zon användes. Från 2014
Kamtjatka-Duvhök
Lena; övervintrar i Centralasien A. g. albidus – nordöstra Sibirien, till Kamtjatka A. g. schvedowi – nordöstra Asien till centrala Kina; övervintrar så långt
Kamtjatka-Gök
canorus canorus häckar från Skandinavien och Storbritannien österut till Kamtjatka och Japan, och söderut till Pyrenéerna, Medelhavet, norra Iran, Kazakstan
Kamtjatka-Humlor
Åkersnylthumla Bombus campestris Europa, mellersta och norra Asien österut till Kamtjatka Psithyrus Bombus chinensis Tibet, centrala Kina Psithyrus Bombus citrinus
Kamtjatka-Storskrake
vanlig storskrake, som häckar i norra Palearktis, från Island österut till Kamtjatka, i syd till Centraleuropa, nordöstra Kina och norra Japan; övervintrar
Kamtjatka-Pilgrimsfalk
Falco peregrinus japonensis – förekommer från nordöstra Siberien till Kamtjatka och Japan. Falco peregrinus furuitii – förekommer på Vulkanöarna och Ogasawaraöarna
Kamtjatka-Fjäll
barrskog den subalpina regionen. Det är bara på Island, i Skottland och på Kamtjatka-halvön i nordöstra Ryssland som det finns liknande fjällnära björkskog
Kamtjatka-Jordsnyltgeting
Ryssland, norra Pakistan, Kashmir, Mongoliet, norra Kina, Nordkorea, Kamtjatka och Japan. I Nordamerika finns den i de norra delarna söderut till Mellanvästern
Kamtjatka-Sibirien
kollaps. Många städer i norra Sibirien, till exempel huvudstaden i regionen Kamtjatka kraj Petropavlovsk-Kamtjatskij, går inte att nå via vägar. Orsaken är
Kamtjatka-Vattendrag i Ryssland
4060 2129 Norra ishavet Anadyrfloden 191000 1000 1860 Stilla havet 14 Kamtjatka 55900 965 758 Stilla havet 13 Penzjina 73500 713 Stilla havet 15 Ochota
Kamtjatka-René Malaise
Malaisefälla. Han gjorde långa och dramatiska forskningsexpeditioner till Kamtjatka och Burma. Filosofie doktor 1945 på en avhandling om de asiatiska växtsteklarna
Kamtjatka-Korjakskaja Sopka
delen av Kamtjatkahalvön, Ryssland. Vulkanen ligger inom synhåll från Kamtjatka krajs huvudort Petropavlovsk-Kamtjatskij. Korjakskaja Sopka har troligen
Kamtjatka-Lärkfalk
häckar i stora delar av Palearktiska regionen, från Atlantkusten till Kamtjatka. Den övervintrar så långt som till södra Afrika, södra Eurasien och Stora
Kamtjatka-Ejder
och vidare från Lenas delta till Berings sund och söderut till norra Kamtjatka och nordöstra Ochotska havet. Merparten av den globala populationen är
Kamtjatka-Vigg
Viggen är en palearktisk häckfågel som häckar från Island i väster till Kamtjatka i öster och merparten är flyttfåglar. Häckpopulationen i centrala, och
Kamtjatka-Stängd stad
Basjkirien—Mezjgorje Tjeljabinsk oblast—Oziorsk, Snezjinsk och Trjochgornyj Kamtjatka kraj—Viljutjinsk Krasnojarsk kraj—Zelenogorsk, Norilsk och Zjeleznogorsk
Kamtjatka-Prydlig pärlemorfjäril
österut genom Kaukasus, Uralbergen och Sibirien till Amurområdet och Kamtjatka. Ibland placeras denna art i släktet Clossiana, men oftare anges detta
Kamtjatka-Ester Blenda Nordström
material efter deras gemensamma Kamtjatka-resa. De hälsoproblem Ester Blenda Nordström hade fått under tiden i Kamtjatka förvärrades gradvis. Det visade
Kamtjatka-Äkta lämlar
portenkoi, Wrangelön Lemmus amurensis, östra Sibirien från Amurbäckenet till Kamtjatka Den bruna lämmeln och Lemmus portenkoi anses ofta vara underarter till
Kamtjatka-Vladimir Atlasov
östra Sibirien. Efter att 1696 ha inlett ett krigståg för att erövra Kamtjatka, därtill driven huvudsakligen av personlig vinningslystnad, grundade han
Kamtjatka-Stillahavsflottan (Ryssland)
Vladivostoksregionen. Flottan har även två större installationer på halvön Kamtjatka i Avatjabukten, en marinbas i Petropavlovsk-Kamtjatskij och en ubåtsbas
Kamtjatka-1952
En jordbävning med en styrka av 8,25 på Richterskalan registreras på Kamtjatka. 11 november – Regeringsrätten i Sverige beslutar att andrakammarvalen
Kamtjatka-Kreml, Moskva
relaterade monument · Solovetskijöarna · Struves meridianbåge2) Fjärran östern Kamtjatkas vulkaner · Centrala Sichote-Alin · Wrangels ö Sibiriska Gyllene bergen
Kamtjatka-Aleuterna
är en rad av fler än 200 öar som sträcker sig från Alaska i USA mot Kamtjatka i Ryssland. De flesta av dessa öar tillhör delstaten Alaska i USA, men
Kamtjatka-7 augusti
över Berings sund mellan den amerikanska delstaten Alaska och det ryska Kamtjatka. Simningen mellan öarna Stora (i Ryssland) och Lilla Diomedes (i USA)
Kamtjatka-Brunbjörn
medan Kodiakbjörnen skulle härstamma ifrån mer bredskallade björnar ifrån Kamtjatka som koloniserade Alaskahalvön. Enligt Waits et al., 1998 finns det två
Kamtjatka-Kejsargås
Berings hav och Kamtjatka. Den är en flyttfågel som främst övervintrar på Aleuterna, men även till sydvästra Alaska och östra Kamtjatka. Arten påträffas
Kamtjatka-Valross
har under historisk tid flera gånger registrerats så långt söderut som Kamtjatka, Aleuterna, den södra Hudson Bay, Nova Scotia och södra Grönland. Arten
Kamtjatka-Sillgrissla
inornata – häckar i östra Nordkorea, norra Hokkaido, oblastet Sachalin, Kamtjatka, Berings hav, Aleuterna, Alaska och i British Columbia Sillgrissla häckar
Kamtjatka-Skogshare
havet L. t. hibernicus - typlokal: Irland L. t. kamtschaticus - typlokal: Kamtjatka L. t. kolymensis - typlokal: Pokhodskoe, vid floden Kolyma, nordöstra
Kamtjatka-Kärrsnäppa
(Tomkovich, 1986) – häckar kring de nordvästra kusterna av Ochotska havet i Kamtjatka och på den nordliga öarna av Kurilerna. Övervintringsområden okända. Det
Kamtjatka-Rododendronsläktet
(R. degronianum) Praktrododendron (R. degronianum subsp. yakushimanum) Kamtjatka-azalea (R. camtschaticum) Kanelrododendron (R. bureavii) Kaprifolazalea
Kamtjatka-Öronsälar
Eldslandet till norra Peru. Öronsälar förekommer även från Japan till Kamtjatka, på Galapagosöarna och vid Sydön i Nya Zeeland. I Atlanten lever öronsälar
Kamtjatka-Wrangels ö
relaterade monument · Solovetskijöarna · Struves meridianbåge2) Fjärran östern Kamtjatkas vulkaner · Centrala Sichote-Alin · Wrangels ö Sibiriska Gyllene bergen
Kamtjatka-Jordbävningen på Kamtjatka 1997
Jordbävningen på Kamtjatka 1997 eller Jordbävningen på Kronotskij 1997 inträffade den 5 december 1997 klockan 11:26 UTC vid Kamtjatkahalvöns kust. Den
Kamtjatka-Människoätande djur
dussintal svältande björnar två geologer som arbetade på ett laxkläckeri i Kamtjatka. Efter att de delvis uppätna resterna av de två arbetarna upptäcktes av
Kamtjatka-1923
Sten Bergman återvänder till Sverige från en forskningsexpedition till Kamtjatka. 9 januari – Juan de la Cierva visar upp den första autogiron som kan
Kamtjatka-Fjällvråk
och Japan. Buteo lagopus kamtschatkensis (Dementiev, 1931) – häckar i Kamtjatka och övervintrar i östra centrala Asien Buteo lagopus sanctijohannis (Gmelin
Kamtjatka-Vikare
1811), syn. P. h. gichigensis (J. A. Allen, 1902) - förekommer kring Kamtjatka, i Ochotska havet och söderut längs Japans kustlinje till 35:e nordliga
Kamtjatka-Grönbena
även lokalt i norra Skottland) till östra Asien; Sacha, Tjuktjerhalvön, Kamtjatka, Kommendörsöarna, norra Kurilerna, Sachalin och nordöstra Kina. Den övervintrar
Kamtjatka-Gluttsnäppa
häckningsutbredning som sträcker sig från norra Storbritannien i väster till Kamtjatka i öster. Den är en långflyttare och övervintrar i medelhavsländerna, i
Kamtjatka-Mindre hackspett
Mellaneuropa och större delen av Nordeuropa, tvärs genom Ryssland till Kamtjatka, Sachalin, Hokkaido, Manchuriet och Nordkorea. I nordväst når arten England
Kamtjatka-Kungslax
orden för nagel och nos/tryne. Artepitet är trivialnamnet för fisken i Kamtjatka. Arten förekommer i norra Stilla havet och i angränsande bihav. För att
Kamtjatka-Kommendörsöarna
Kommendörsöarna. Administrativt är de en del av Aleutskijdistriktet i Kamtjatka kraj och ögruppens huvudort, Nikolskoje, ligger på Berings ö. Det råder
Kamtjatka-Risk (spel)
Egypten Östafrika Kongo Sydafrika Madagaskar Ural Asien Sibirien Jakutien Kamtjatka Irkutsk Mongoliet Japan Afghanistan Kina Mellanöstern Indien Siam Indonesien
Kamtjatka-Tretåig hackspett
nordöstra Polen, mellersta Skandinavien och Baltikum och österut till Kamtjatka, Sachalin och Hokkaido. Isolerade från det stora sammanhängande utbredningsområdet
Kamtjatka-Georg Wilhelm Steller
den så kallade "stora nordiska expeditionen". Redan under resan till Kamtjatka gjorde han ett stort antal forskningar i olika vetenskapliga grenar –
Kamtjatka-Snatterand
Kina och Primorje kraj, men även lokalt i östra Hokkaido på Japan och i Kamtjatka. I Nordamerika sträcker sig häckningsområdet från Saint Lawrencefloden
Kamtjatka-Ryssar
73 % Sachalin oblast 84,28 % Samara oblast 83,6 % Omsk oblast 83,47 % Kamtjatka oblast 83,14 % Tiumen oblast 82,38 % Kaliningrad oblast 82,37 % Tjeljabinsk
Kamtjatka-Kamtjatkapipare
och ett fynd av en obestämd kamtjatka- eller tibetpipare plus ytterligare ett handfull fynd. De flesta fynd av både kamtjatka- och tibet pipare har gjorts
Kamtjatka-Eric Hultén
var en svensk botaniker och växtgeograf. Eric Hultén företog resor till Kamtjatka (1920-23), Kolahalvön (1927), samt Mexiko och Aleuterna (1931-32), och
Kamtjatka-Vulkanisk aska
Satellitbild över området runt Karymskij, Kamtjatka. Aska från tidigare utbrott har landat på snölandskapet och lämnat mörkgrå fält.
Kamtjatka-Tvåprickig nyckelpiga
norr om Polcirkeln, på Island och i Ryssland samt i norra Asien till Kamtjatka. I Sverige förekommer den sällsynt i Åsele-, Lule- och Torne lappmark
Kamtjatka-Tajgaflugsnappare
flugsnappare (Muscicapidae) Den häckar i Sibirien från Ural i väster till Kamtjatka i öster, och så långt söderut som norra Mongoliet. Vintertid flyttar den
Kamtjatka-Korjakien
2005 beslöts att det då autonoma Korjakien och Kamtjatka oblast skulle slås samman och bilda Kamtjatka kraj den 1 juli 2007. Korjakien existerar numera
Kamtjatka-Skogsjordhumla
Atlantkusten över Central- och Nordeuropa till Ussurifloden i östra Sibirien, Kamtjatka och Japan; däremot undviker den Pyreneerna, Iberiska halvön och Italien
Kamtjatka-Tosteblåvinge
Utbredningsområdet omfattar hela Europa utom Island, Nordafrika, Sibirien, Asien till Kamtjatka, Japan, Kina och söderut till Indien och Malaysia. Arten finns även i
Kamtjatka-Vegaexpeditionen 1878–1880
sattes åter österut och man anlände till Ostrov Beringa utanför östra Kamtjatka den 14 augusti. Här stannade expeditionen till den 19 augusti . Den 2
Kamtjatka-Gråhakedopping
större sjöar i inlandet. P. g. holboelii häckar i östra Sibirien till Kamtjatka och söderut till Hokkaidō och västerut till Mongoliet, och i Nordamerika
Kamtjatka-Stillahavssill
flodmynning, i norra Stilla havet från Anadyrbukten i Berings hav längs östra Kamtjatka till Japan och västra Korea, samt från Beauforthavet och Kenthalvön i
Kamtjatka-Blågrå sparv
Lätet är ett tunt och ljust "tsi". Arten häckar i nordöstra Asien från Kamtjatka, Sachalin och Kurilerna till Japan. Vintertid förekommer den så långt
Kamtjatka-Vit skunkkalla
möts i trädgårdar. Artepitetet camschatcensis (lat.) av Kamtjatka, och betyder från Kamtjatka. Se skunkkallor Arctiodracon camtschaticum (Spreng.) A.Gray
Kamtjatka-Finkar
ligger i den nordliga tajgan i ett område som sträcker sig från Norge till Kamtjatka. De finkar som sträcker gör det vanligtvis dagtid, längs kusten och i
Kamtjatka-Berings ö
som tillhör Ryssland och ligger vid södra ändan av Berings hav, utanför Kamtjatkas kust. Huvudorten heter Nikolskoje. Den är den största ön i ögruppen Kommendörsöarna
Kamtjatka-Pastoralism
parallellt norr om detta från Skandinavien i väster via Sibirien till Kamtjatka i öster. En huvuddel av agro-pastoralister hittar man i de områden som
Kamtjatka-Moskvatid
runt. Några områden bytte dock samtidigt tidszon. Till exempel bytte Kamtjatka från Moskvatid +8 till Moskvatid +9, och återinförde zonen Kamtjatkatid
Kamtjatka-Tofslunne
häckningsperioden från British Columbia, över sydöstra Alaska och Aleuterna, Kamtjatka, Kurillerna och över Ochotska havet. De delar vissa habitat med hornlunne
Kamtjatka-Snösparv
sund. Plectrophenax nivalis townsendi (Ridgway, 1887) – häckar i östra Kamtjatka och på Kommendörsöarna, Pribiloföarna och på västra Aleuterna. Snösparven
Kamtjatka-Lennart Meri
litteratursällskapet. Tulemägede Maale (1964) var en skildring av Meris resa till Kamtjatka på 1960-talet. Expeditionen medförde geologer, botaniker, en fotograf
Kamtjatka-Violett blåvinge
och norra Europa österut genom Sibirien och Mongoliet till Japan och Kamtjatka. I Nordamerika finns den från norra Manitoba och Nunavut i Kanada västerut
Kamtjatka-Hushumla
vanlig i stora delar av Europa och Asien, från västra Frankrike till Kamtjatka och Japan i öster, och från Pyreneerna i söder till norra Norden. Den
Kamtjatka-Polymastia rara
släktet Polymastia och familjen Polymastiidae. Artens utbredningsområde är Kamtjatka. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. ^ [a b c] Koltun,
Kamtjatka-Säsong 4 av Stranger Things
men fångades av sovjetiska soldater och skickades till ett fångläger i Kamtjatka. Joyce och Murray ringer telefonnumret på lappen som skickats till henne
Kamtjatka-Abaristophora arctophila
Abaristophora och familjen puckelflugor. Artens utbredningsområde är Kamtjatka. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. ^ [a b c d] Bisby
Kamtjatka-Sibiriskt snöfår
underarterna lever öster om floden Lena fram till Tjuktjerhalvön och Kamtjatka. Sibiriskt snöfår förekommer i bergiga trakter och har god klätterförmåga
Kamtjatka-Adam Johann von Krusenstern
vars närhet Orlovöarna upptäcktes, samt vidare över Stilla havet till Kamtjatka och Japan, där han försökte upprätta handelsförbindelser med landet efter
Kamtjatka-Kamtjatkabjörk
längd av 5 till 8 cm. De liknar ett hjärta i formen. Arten förekommer på Kamtjatka och i andra områden av östra Ryssland, på Japans stora öar, på Koreahalvön
Kamtjatka-Petropavlovsk
South Airport – en flygplats i Kazakstan Petropavlovsk-Kamtjatskij – huvudstad och största stad i Kamtjatka kraj på Kamtjatkahalvön i östra Ryssland
Kamtjatka-Hornlunne
den på Wrangelön, Heardön och utmd Tjuktjerhalvöns kust söderut genom Kamtjatka, Kommendörsöarna till Ochotska havet, Sachalin och norra Kurilerna. I
Kamtjatka-Solovetskijöarna
relaterade monument · Solovetskijöarna · Struves meridianbåge2) Fjärran östern Kamtjatkas vulkaner · Centrala Sichote-Alin · Wrangels ö Sibiriska Gyllene bergen
Kamtjatka-Ostryj
Ostryj kan avse: Pik Ostryj, bergstopp Ostryj (vulkan), vulkan på Kamtjatka
Kamtjatka-Rysslands krajer
Karta över Rysslands krajer Altaj kraj Kamtjatka kraj Chabarovsk kraj Krasnodar kraj Krasnojarsk kraj Perm kraj Primorje kraj Stavropol kraj Zabajkalskij
Kamtjatka-Rysslands federationssubjekt
966 40 Kaluga oblast Kaluga Tsentralnyj Tsentralnyj 29,777 1,069,904 41 Kamtjatka kraj Petropavlovsk-Kamtjatskij Dalnevostotjnyj Dalnevostotjnyj 464,275
Kamtjatka-Brun lämmel
Vancouver Island. Utbredningsområdet fortsätter i Sibirien fram till Kamtjatka och till fastlandet söder om Nysibiriska öarna. De livnär sig huvudsakligen
Kamtjatka-Kljutjevskaja Sopka
klättring på berget. Kljutjevskaja Sopka är en del av Unescos världsnaturarv Kamtjatkas vulkaner. ^ [a b] ”Kliuchevskoi” (på engelska). Peakware. Arkiverad från
Kamtjatka-Röda torget
relaterade monument · Solovetskijöarna · Struves meridianbåge2) Fjärran östern Kamtjatkas vulkaner · Centrala Sichote-Alin · Wrangels ö Sibiriska Gyllene bergen
Kamtjatka-Bruntrast
varierad än rödtrastens. Bruntrasten häckar från norra Sibirien österut till Kamtjatka, jämfört med närbesläktade rödtrasten längre åt norr, men också både väster
Kamtjatka-Fjärran österns federala distrikt
1 Amur oblast Blagovesjtjensk 2 Judiska autonoma länet Birobidzjan 3 Kamtjatka kraj Petropavlovsk-Kamtjatskij 4 Magadan oblast Magadan 5 Primorje kraj
Kamtjatka-Mount Saint Helens utbrott 1980
eruptionen vid den ryska vulkanen Besjimjannji (ryska: Безымянный) på Kamtjatka 1956. Magman var fortfarande gömd under stenmassorna och hade i motsats
Kamtjatka-Beringskarv
enligt naturforskaren Georg Wilhelm Steller det lokala namnet på fågeln på Kamtjatka. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Urile urile Från: IUCN 2015. IUCN
Kamtjatka-Jaroslavl
relaterade monument · Solovetskijöarna · Struves meridianbåge2) Fjärran östern Kamtjatkas vulkaner · Centrala Sichote-Alin · Wrangels ö Sibiriska Gyllene bergen
Kamtjatka-Amerikansk bäver
från Finland till nordvästra Ryssland. Dessutom introducerades arten på Kamtjatka och Sachalin. Ytterligare en population infördes 1946 på ön Isla Grande
Kamtjatka-Jean-François de La Pérouse
också stora delar av Sydkinesiska havet, Japanska havet, Kurilerna och Kamtjatka-halvön. I staden Petropavlovsk-Kamtjatskij lämnade tolken Jean Baptiste
Kamtjatka-Stillahavslom
den utmed Nordamerikas västkust samt i östra Asien i ett område från Kamtjatkas sydöstliga spets till Japans nordöstliga kuster. Mycket sällsynt har den
Kamtjatka-Lista över kratrar på Venus
upptäckare, författare (1862–1900) Kiris 13,3 lettiskt förnamn Kitna 15,3 Kamtjatka-förnamn Klafsky 25,5 Katherina Klafsky, ungersk operasångerska (1855–1896)
Kamtjatka-Korjaker
Korjaker är ett folk som lever i östra Ryssland på halvön Kamtjatka. Till folket hör cirka 8 000 människor som lever främst i det autonoma distriktet
Kamtjatka-4 november
En jordbävning med en styrka av 8,25 på Richterskalan registreras på Kamtjatka. 1956 – Sovjetiska trupper invaderar Ungern för att stoppa Ungernrevolten
Kamtjatka-Itelmen
västra, östra och södra Kamtjatka, men idag finns bara den västliga varianten kvar. Itelmen talades ursprungligen runt omkring Kamtjatka och möjligen i de norra
Kamtjatka-Carex diastena
i släktet starrar, och familjen halvgräs. Artens utbredningsområde är Kamtjatka. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. ^ V.L.Komarov (ed
Kamtjatka-Trädgårdssandbi
Europa, och vidare österut via Turkiet, Kaukasien och Centalasien till Kamtjatka och Japan. Arten finns även i Nordafrika. I Sverige är arten vanlig i
Kamtjatka-Makrokylindrus vitiasi
Makrokylindrus och familjen Diastylidae. Artens utbredningsområde är Kamtjatka. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. ^ [a b c d] Bisby
Kamtjatka-Palana
Палана) är huvudort i okruget Korjakien (tidigare ett autonomt okrug) i Kamtjatka kraj på Kamtjatkahalvön i östra Ryssland och hade 3 007 invånare i början
Kamtjatka-Derbent
relaterade monument · Solovetskijöarna · Struves meridianbåge2) Fjärran östern Kamtjatkas vulkaner · Centrala Sichote-Alin · Wrangels ö Sibiriska Gyllene bergen
Kamtjatka-Tajgablåstjärt
populationer i Sverige och Finland genom stora delar av norra Ryssland till Kamtjatka och norra Japan. Arten övervintrar i södra Kina, Stora Sundaöarna, Myanmar
Kamtjatka-Stormhattshumla
söderut till 51° N (Saratovregionen), i norra Asien från Sibirien till Kamtjatka, Mongoliet, norra Kina, Manchuriet, Korea och Japan I Sverige är den vanlig
Kamtjatka-Brun törnskata
nominatformen häckar i norra Asien i östra Sibirien, från Bajkal till Kamtjatka och nordvästra Mongoliet. Övervintrar i Indien. Sydostasien och på Malackahalvön
Kamtjatka-Johann Karl Ehrenfried Kegel
tysk agronom och upptäcktsresande. Hans resor gick huvudsakligen till Kamtjatka. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från
Kamtjatka-Karymer
Den aktiva vulkanen Karymskaja sopka (ryska: Karymska vulkannen) på Kamtjatka är uppkallad efter denna folkgrupp. Den här artikeln är helt eller delvis
Kamtjatka-Lista över subnationella huvudstäder
oblast Penza Penza oblast Perm Perm oblast Petropavlovsk-Kamtjatskij Kamtjatka oblast Petrozavodsk Karelska republiken Pskov Pskov oblast Rostov-na-Donu
Kamtjatka-Kell
syfta på: Kell (antigen) – ett protein Kell (vulkan) – en utdöd vulkan på Kamtjatka Kell am See – kommun i Rheinland-Pfalz, 49°38′03″N 6°49′26″Ö / 49.63425°N
Kamtjatka-Kazans Kreml
relaterade monument · Solovetskijöarna · Struves meridianbåge2) Fjärran östern Kamtjatkas vulkaner · Centrala Sichote-Alin · Wrangels ö Sibiriska Gyllene bergen
Kamtjatka-Chitinopoma rzhavskii
släktet Chitinopoma och familjen Serpulidae. Artens utbredningsområde är Kamtjatka. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. ^ [a b] Kupriyanova
Kamtjatka-Augusti 2005
världen. Den ryska ubåt som suttit fast på 190 meters djup i havet nära Kamtjatka har skurits loss och kommit till ytan med alla besättningsmän i livet
Kamtjatka-Hawaii–Emperor seamounts
djuphavsberg som sträcker sig över 5 800 kilometer från Aleutergraven öst om Kamtjatka i nordvästra Stilla havet till Luvʻihi seamount, som ligger omkring 35
Kamtjatka-Streckad flugsnappare
Nordkorea, sydöstra Ryssland (Amurland, Ussuriland samt centrala och södra Kamtjatka), Sachalin och Kurilerna. Vintertid flyttar den till Taiwan, Filippinerna
Kamtjatka-Frithiof Nordström
storfjärilarna i det material som hemfördes av de sv expeditionerna till Kamtjatka (publ 1927, 1929) och nordöstra Kina (1934). Nordtröm bidrog mycket verksamt
Kamtjatka-Östlig gulärla
södra Sibirien, norra Mongoliet, Kommendörsöarna och norra Kurilerna samt Kamtjatka och allra nordvästligaste Nordamerika. Den övervintrar i sydöstra Kina
Kamtjatka-Rosenrotssläktet
(Indien (Kumaon), Nepal) Röd rosenrot (Sibirien, Sachalin, Kurilerna, Kamtjatka, Aleuterna, V Nordamerika (New York, Minnesota, New Mexico, Colorado))
Kamtjatka-Tjerpuk
För vulkanen i Kamtjatka, se Tjerpuk (vulkan). Tjerpuk är en sjö i Gällivare kommun i Lappland och ingår i Kalixälvens huvudavrinningsområde. Sjön har
Kamtjatka-Nikolskoje
Nikolskoje (ryska: Нико́льское) är en by i Kamtjatka kraj, Ryssland, på Berings ö i ögruppen Kommendörsöarna. Den är Aleutskijdistriktets administrativa
Kamtjatka-Tokunagaia oleantoni
släktet Tokunagaia och familjen fjädermyggor. Artens utbredningsområde är Kamtjatka. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. ^ [a b c d] Bisby
Kamtjatka-Mount Saint Elias
utdrag ur såväl mina egna som ur andra officerares journaler från den Kamtjatka-expedition, som utgick från S:t Petersburg år 1733. .... Stockholm: Rabén
Kamtjatka-Praktejder
Det förekommer också årligen övervintrande individer utanför Skottland, Kamtjatka och nordöstra USA:s kuster. Icke-häckande ungfåglar översomrar ofta söder
Kamtjatka-Zaprora silenus
regioner av norra Stilla havet från Kalifornien, över Alaska, Aleuterna och Kamtjatka till Japan. Den vistas nära kustlinjen på ned till 675 meters djup. Zaprora
Kamtjatka-Ängssnylthumla
i norr. Vidare finns den österut genom mellersta och norra Asien till Kamtjatka och Korea.. I Sverige finns arten i hela landet upp till Torne lappmark
Kamtjatka-Sichote-Alin
relaterade monument · Solovetskijöarna · Struves meridianbåge2) Fjärran östern Kamtjatkas vulkaner · Centrala Sichote-Alin · Wrangels ö Sibiriska Gyllene bergen
Kamtjatka-Gyllensparv
aureola ornata – häckar från Amurfloden till Manchuriet, norra Korea, Kamtjatka och Kurilerna. Arten placeras traditionellt i släktet Emberiza. Sentida
Kamtjatka-Griptångsflickslända
Griptångsflicksländan finns i norra Europa och i norra Asien, österut till Kamtjatka. I Sverige finns den i de södra och mellersta delarna av landet, från
Kamtjatka-Lansettkägelbi
finns i Sverige och Finland) samt vidare österut genom Centralasien till Kamtjatka. Arten är ingenstans vanlig, och anses vara ett av Europas mest sällsynta
Kamtjatka-Videsparv
Emberiza rustica latifascia – häckar i nordöstra Sibiren, från Jakutsk till Kamtjatka) I Sverige häckar den idag sparsamt från norra Värmland, mellersta Dalarna
Kamtjatka-Åkersnylthumla
Ryssland i öster. Den finns också i norra och mellersta Asien österut till Kamtjatka och Stilla havet. I Sverige finns den från Skåne till norra Västerbotten
Kamtjatka-Akademija Nauk
Akademija Nauks läge i Kamtjatka kraj
Kamtjatka-Bombus schrencki
Finland, Estland, europeiska Ryssland och Sibirien till Stilla havskusten, Kamtjatka, Japan, Sachalin och Kurilerna. Arten påträffades första gången i Finland
Kamtjatka-Irina Jarovaja
flyttade i sen tonålder med sin familj till Petropavlovsk-Kamtjatskij i Kamtjatka kraj. Hon studerade juridik per korrespondens på Sovjetunionens Korrespondensinstitut
Kamtjatka-Nikolaj Rezanov
nordvästra Amerikas kust norr om den 55:e breddgraden och över en ökedja, från Kamtjatka norrut till Alaska och söderut mot Japan, till Rysk-amerikanska kompaniet
Kamtjatka-Lista över världsarv i Asien
federala distriktet N Bajkalsjön 1996 Fjärran österns federala distrikt N Kamtjatkas vulkaner 1998 Sibiriska federala distriktet N Altais gyllene berg 2001
Kamtjatka-Marmota camtschatica
populationer. Utbredningsområdet sträcker sig ungefär från Bajkalsjön till Kamtjatka. Arten vistas i låga eller medelhöga bergstrakter upp till 1900 meter
Kamtjatka-Amerikansk sjöorre
sjöorre är en flyttfågel som häckar i Ryssland öster om floden Lena, på Kamtjatka-halvön, i västra Alaska och i Québec i Kanada. Den övervintrar i Stora
Kamtjatka-Ringcitronbi
i väster till Ukraina och Ryssland i öster, samt vidare österut till Kamtjatka. Norrut kan den nå till polcirkeln. I Nordamerika förekommer den från
Kamtjatka-Komárov
en nedslagskrater på månens baksida 1 Komarov (vulkan) – en vulkan på Kamtjatka 1 2 3 4 Komárov (ort i Tjeckien, Mellersta Böhmen), 49°48′23″N 13°51′23″Ö
Kamtjatka-Jonas Petri Halenius
för Carl von Linné vid Uppsala universitet, som handlar om växter från Kamtjatka. Han avlade medicum theoreticum examen 1753. Med Samuel Aurivillius som
Kamtjatka-George Catlin
senare, på 1850-talet, även resor till urbefolkningarna i Sydamerika och Kamtjatka. På 1860-talet bodde han i Bryssel och det var där de flesta av hans porträtt
Kamtjatka-Opala
För territoriet i Kongo-Kinshasa, se Opala (territorium). Opala (ryska: Опала) är en stratovulkan på södra Kamtjatkahalvön i östra Ryssland. Den har en
Kamtjatka-Acipenser mikadoi
maj. Acipenser mikadoi finns i norra Stilla havet från Berings sund och Kamtjatka över Ochotska havet och Japanska havet längs kusten till Wonsan i Nordkorea
Kamtjatka-Bezymjannyj
Bezymjanmyj (ryska: Безымянный, betyder namnlös) är en aktiv stratovulkan på Kamtjatka-halvön i Ryssland. Bezymjannyj betraktades som utslocknad fram till 1955
Kamtjatka-Bombus amurensis
bergen, och halvöknar. Utbredningsområdet omfattar Tuva, Transbajkal och Kamtjatka i Ryssland, samt Altaj och Centralasien. ^ [a b] ”Subterraneobombus” (på
Kamtjatka-WWFs fiskguide
(trålad, nordöstra Atlanten), kummel (trålad), kungsfisk/uer, kungskrabba (Kamtjatka), lake (Östersjön), odlad lax (Östersjön, nordöstra Atlanten, Chile),
Kamtjatka-Komplex vulkan
över hela jordklotet och genom hela den geologiska historien. Asatja (Kamtjatka, Ryssland) Asama (Honshū, Japan) Banahaw (Luzon, Filippinerna) Bennett
Kamtjatka-Sibirisk alpfink
Leucosticte arctoa brunneonucha – bergsområden i östra Sibirien (Lenafloden Kamtjatka och Kurilerna) Genetiska studier visar att arten är mycket nära släkt
Kamtjatka-Världsarv i Ryssland
Sichote-Alin Altajs berg av guld Bajkalsjön Wrangels ö Uvs Nuur Basin Kamtjatkas vulkaner Placering av Unescos världsarv i Ryssland - Jaroslavls Historiska
Kamtjatka-Fridolf Höök
största delen av sitt liv i Fjärran östern, där han kartlade kusterna vid Kamtjatka och Tjuktjerhalvön. Han uppskattades även för sin folklivsforskning och