du har möjlighet att publicera en artikel relaterad till temat för denna sida, och / eller till denna region:
Polen - Lebus -En informations- och kampanjplattform.
Länkar innehållet till din webbplats gratis.
Städer av Lebus:
Lebus
Lebus-Dicordylus
Dicordylus Agathinus Belus Cyrotyphus Homalocerus Isacantha Lebus Orthorhynchus Pachyura Rhicnobelus Rhinotia
Lebus-Lebus (djur)
För en stad i Tyskland, se Lebus. Lebus är ett släkte av skalbaggar. Lebus ingår i familjen Belidae. Kladogram enligt Catalogue of Life: ^ [a b c] Bisby
Lebus-Lebus
söderut. Lebus är förvaltningssäte för kommunalförbundet Amt Lebus, där även kommunerna Podelzig, Reitwein, Treplin och Zeschdorf ingår. Staden Lebus är mest
Lebus-Amt Lebus
Amt Lebus är ett kommunalförbund (i brandenburgsk förvaltningsrätt: Amt) i Tyskland, beläget vid floden Oder i sydöstra delen av Landkreis Märkisch-Oderland
Lebus-Lubusz (landskap)
se Lubusz vojvodskap. För staden, se Lebus. Landskapet Lubusz, polska: Ziemia lubuska, Lubusz; tyska: Land Lebus, är ett historiskt kulturlandskap i Polen
Lebus-Biskopsdömet Lebus
Lebus (polska: Lubusz) var ett furstbiskopsdöme på ursprungligen polskt och senare tyskt territorium, beläget omkring floden Oder i landskapet Lebus,
Lebus-Lebus (olika betydelser)
Lebus kan syfta på: Lebus (djur) – ett släkte av skalbaggar Biskopsdömet Lebus – ett furstbiskopsdöme 1125–1598 i Polen/Tyskland Lebus – en småstad i Brandenburg
Lebus-Lista över städer i Tyskland
Stuttgart Baden-Württemberg 1974 2 814 Lebach Saarlouis — Saarland 1977 21 006 Lebus Märkisch-Oderland — Brandenburg före 1250 3 375 Leer Leer Weser-Ems Niedersachsen
Lebus-Lebusa
Lebusa är en kommun och ort i Landkreis Elbe-Elster i förbundslandet Brandenburg i Tyskland. Kommunen bildades den 15 december 2001 genom en sammanslagning
Lebus-Lubusz
vojvodskap – en av Polens nuvarande administrativa provinser Biskopsdömet Lebus – ett medeltida biskopsdöme från mitten av 1200-talet tillhörande Markgrevskapet
Lebus-Lubusz vojvodskap
efter det historiska landskapet Ziemia lubuska (tyska: Lebuser Land), vars huvudort var staden Lebus på västra sidan av Oder, i nuvarande Tyskland. I den
Lebus-Markgrevskapet Brandenburg
med nya landområden som Barnim, Teltow, Sternberg, Uckermark, Neumark, Lebus och Oberlausitz. Nya städer som Altlandsberg, Frankfurt an der Oder och
Lebus-Treplin
Kommunen administreras som en del av kommunalförbundet Amt Lebus, vars säte ligger i staden Lebus öster om Treplin. Orten ligger vid förbundsvägen Bundesstrasse
Lebus-Svenska besittningar
Warthe (polska Gorzów Wielkopolski, i nuvarande vojvodskapet Lubusz, tyska Lebus) 1641 (stilleståndet i Stockholm) - 1643. Frankfurt an der Oder (i nuvarande
Lebus-Fürstenwaldes domkyrka
biskoparna av Lebus. Mariakyrkan i Fürstenwalde blev 1373 säte för de katolska biskoparna av biskopsdömet Lebus, efter att katedralen i Lebus förstörts i
Lebus-Von Bülow
var fortfarande olöst 1359 Dietrich von Bülow (1460-1523), furstbiskop av Lebus Redan under Albrekt av Mecklenburgs regering som svensk konung 1363—1389
Lebus-Ośno Lubuskie
ortens grundande, men troligen uppstod den i sammanhang med att biskopsdömet Lebus grundades av storhertigen Boleslav III av Polen 1125. Köpingen befann sig
Lebus-Neustadt (Dosse)
förbundsvägarna B 5 (Böglum - Frankfurt (Oder) och B 167 (Wusterhausen/Dosse - Lebus). Neustadt har en station på järnvägen Berlin - Hamburg, där regionaltåg
Lebus-Podelzig
Kommunen administreras som en del av kommunalförbundet Amt Lebus, vars säte finns i staden Lebus 5 km söder om Podelzig. Genom orten passerar förbundsvägen
Lebus-Seelow
första gången som "Villa Zelou" i ett dokument från 1252, och tillhörde då Lebus domkyrkas domäner. Åren 1630, 1788 och 1809 inträffade större stadsbränder
Lebus-Zeschdorf
Zeschdorf, Döbberin och Petershagen. Kommunen ingår i kommunalförbundet Amt Lebus. ^ Bevölkerungsentwicklung und Flächen der kreisfreien Städte Landkreise
Lebus-Reitwein
är delvis delegerade till kommunalförbundet Amt Lebus där kommunen ingår, med säte i närbelägna Lebus. Närmaste större stad är Frankfurt an der Oder,
Lebus-Fürstenwalde
Markgrevskapet Brandenburg. Vid Karl IV:s truppers intåg i biskopsdömet Lebus förstördes den gamla domkyrkan och Fürstenwalde valdes därför som nytt säte
Lebus-Dietrich von Bülow
Mecklenburg, död 1 oktober 1523 i Lebus, var en tysk teolog, jurist och humanist. Han var romersk-katolsk biskop av Lebus-Fürstenwalde från 1491 till sin
Lebus-Storkow (Mark)
Bieberstein, som på grund av stora skulder satte staden i pant hos biskopsdömet Lebus. 1556, efter reformationen och den siste katolske biskopens död, gavs borgen
Lebus-Górzyca
omnämns första gången i skrift 1252 som lydande under det polska Biskopsdömet Lebus. I slutet av 1270-talet blev orten säte för biskopen och domkyrkan. Perioden
Lebus-Günter Eich
Günter Eich, född 1 februari 1907 i Lebus, död 20 december 1972 i Salzburg, var en tysk författare och dramatiker. Eich studerade sinologi och ekonomi
Lebus-Joakim I av Brandenburg
Huvudansvarig för hans utbildning var Dietrich von Bülow, furstbiskopen av Lebus. När fadern avled 1499 var Joakim femton år och tillsammans med den tioårige
Lebus-Henrik III av Schlesien
de schlesiska territorierna som han ärvt. Hans bror Mieszko regerade i Lebus i ett år men avled plötsligt 1242, varefter Henrik III blev nominell medregent
Lebus-Furstbiskop
Bistum Lausanne 1270–1536 Schweiz Biskopsdömet Lebus biskop polska: Diecezja lubuska tyska: Bistum Lebus omtvistat 1248–1372 ej riksomedelbar 1372–1454
Lebus-Brandenburgische Universität Frankfurt
Julius II:s godkännande. Första kansler blev Dietrich von Bülow, biskopen av Lebus. De fyra klassiska fakulteterna, det vill säga den teologiska, juridiska
Lebus-Torzym
Borgen Sternberg grundades under den tyska kolonisationen av landskapet Land Lebus på 1200-talet, under ärkebiskopen av Magdeburg, Konrad II av Sternberg.
Lebus-Letschin
slog sig ner här. Medan större delen av den nuvarande kommunen tillhörde Lebus administrativt, hörde en mindre del vid Zelliner Loose till Neumark. Johann
Lebus-Johan Cicero av Brandenburg
vältalighet. På grund av Johans unga ålder tillsattes 1476 biskop Fredrik av Lebus som medregent. Samma år gifte Johan sig med Margarete av Sachsen, dotter
Lebus-Regierungsbezirk Frankfurt
Crossen (Crossen) Guben (Guben) Königsberg (Königsberg) Landsberg (Landsberg) Lebus (Frankfurt (1816-1863), Seelow (1863-1946)) Luckau (Luckau) Lübben (Lübben)
Lebus-Oderbruch
är ungefär 60 km lång samt 12 till 20 km bred och sträcker från staden Lebus i sydöst till städerna Oderberg och Bad Freienwalde i nordväst. Fram till
Lebus-Küstrin-Kietz
Berlin-Lichtenberg – Strausberg – Kostrzyn nad Odrą, medan stambanan söderut via Lebus mot Frankfurt an der Oder sedan år 2000 är nedlagd. Fram till 1937 var Küstrin-Kietz
Lebus-Wriezen
passerar förbundsvägen Bundesstrasse 167 (Wusterhausen/Dosse - Eberswalde - Lebus). Andreas Ebertus, (1479-1557), luthersk teolog. Samuel Bleichröder, (1779-1855)
Lebus-Słońsk
ordenshus i staden. 1312 omnämns markgrevarna av Brandenburg och biskoparna av Lebus som länsherrar i staden. Det första slottet uppfördes på beställning av
Lebus-Beeskow
III av Pommern, adelssläkten von Bieberstein och från 1518 biskopsdömet Lebus. År 1556 gavs staden tillsammans med Storkow av kung Ferdinand I av Böhmen
Lebus-Amt Schlieben
administrativ centralort, samt kommunerna Fichtwald, Hohenbucko, Kremitzaue och Lebusa. Den sammanlagda befolkningen uppgår till 5 609 invånare (2012) på en yta
Lebus-Buckow
polske hertigen Henrik I av Schlesien förvärvade i början av 1200-talet Lebuser Land, vilket Buckow då tillhörde. 1224 skänktes delar av området till cistercienserorden
Lebus-Karl-Marx-Strasse
Grenzallee, Buschkrugallee, Boddinstraße, Werbellinstraße, Erkstraße, Lebuser Straße, Silbersteinstraße, Lahnstraße, Emser Straße, Hobrechtstraße, Reuterstraße
Lebus-Berlins kyrkoprovins
historiska stift: biskopsdömet Brandenburg, biskopsdömet Havelberg, biskopsdömet Lebus, biskopsdömet Cammin, biskopsdömet Schwerin, och biskopsdömet Meissen. Rügen
Lebus-Agathinus
Agathinus Belus Cyrotyphus Dicordylus Homalocerus Isacantha Lebus Orthorhynchus Pachyura Rhicnobelus Rhinotia
Lebus-Amt Golzow
Brandenburg Kreis Landkreis Märkisch-Oderland Gränsar till Letschin, Polen, Amt Lebus Seelow Flod Oder Huvudort Golzow - höjdläge 10 m ö.h. - koordinater 52°34′N
Lebus-Belidae
Agathinus Belus Cyrotyphus Dicordylus Homalocerus Isacantha Lebus Orthorhynchus Pachyura Rhicnobelus Rhinotia
Lebus-Orthorhynchus
Orthorhynchus Agathinus Belus Cyrotyphus Dicordylus Homalocerus Isacantha Lebus Pachyura Rhicnobelus Rhinotia
Lebus-Cyrotyphus
Cyrotyphus Agathinus Belus Dicordylus Homalocerus Isacantha Lebus Orthorhynchus Pachyura Rhicnobelus Rhinotia
Lebus-Landkreis Märkisch-Oderland
Alt Tucheband Bleyen-Genschmar Golzow1 Küstriner Vorland Zechin 4. Amt Lebus Lebus1, 2 Podelzig Reitwein Treplin Zeschdorf 5. Amt Märkische Schweiz Buckow
Lebus-Homalocerus
Homalocerus Agathinus Belus Cyrotyphus Dicordylus Isacantha Lebus Orthorhynchus Pachyura Rhicnobelus Rhinotia
Lebus-Rhinotia
Rhinotia Agathinus Belus Cyrotyphus Dicordylus Homalocerus Isacantha Lebus Orthorhynchus Pachyura Rhicnobelus
Lebus-Pachyura
Pachyura Agathinus Belus Cyrotyphus Dicordylus Homalocerus Isacantha Lebus Orthorhynchus Rhicnobelus Rhinotia
Lebus-Isacantha
Isacantha Agathinus Belus Cyrotyphus Dicordylus Homalocerus Lebus Orthorhynchus Pachyura Rhicnobelus Rhinotia
Lebus-Johan I av Brandenburg
Brandenburg-Stendal av huset Askanien. Otto III styrde över Spandau, Salzwedel, Barnim, Lebuser Land och Stargard, och grundade linjen Brandenburg-Salzwedel. Bröderna
Lebus-Lista över städer i Brandenburg
Ostprignitz-Ruppin 1237 10.236 Lauchhammer Oberspreewald-Lausitz 1953 18.916 Lebus Märkisch-Oderland före 1250 3.375 Lenzen (Elbe) Prignitz före 1237 2.624
Lebus-Schlieben
Schlieben, där även grannkommunerna Fichtwald, Hohenbucko, Kremitzaue och Lebusa ingår. Genom staden löper förbundsvägen Bundesstrasse 87 (Ilmenau-Frankfurt
Lebus-Otto III av Brandenburg
fortsatte markgrevarna att utöka sina territorier österut, och 1249 blev Lebuser Land fram till Oder också del av Brandenburg. Genom fördraget i Landin
Lebus-Landkreis Elbe-Elster
Hohenleipisch Plessa Schraden 4. Schlieben (5 689) Fichtwald Hohenbucko Kremitzaue Lebusa Schlieben, stad 5. Schradenland (4 886) Gröden Grossthiemig Hirschfeld Merzdorf